Idag fick vi den nya givaren till vindinstrumentet. Denna ska verkligen funka (det har de fyra tidigare inte gjort…). När jag ändå var upp i masttoppen (21 meter upp, som att klättra på stupröret på ett sjuvåningshus – utan hus) tog jag några foton av den is som vi trodde skulle ha varit borta sedan länge. Kompassjusteringen som var planerad till i måndags är uppskjuten på obestämd tid. Kommer vi i väg i början på april? Vi får se.

Våra dagar är helt i att-göra-listornas värld. Vi prickar av och skriver in nya uppgifter. Tre veckor har vi bott ombord. Nu känns det helt naturligt att säga ”åka hem” när vi cyklar till båten.