Saint-Pierre blev helt ödelagt av ett vulkanutbrott den 8 maj 1902. Endast en person som satt i en fängelsehåla ska ha överlevt (men den har vi hört om en by på en grekisk ö också). Fast kanske är det sant för det finns ruiner, bland annat ett fängelse att besöka – lite av ett karibiskt Pompeji. Många hus i den uppbyggda staden är byggda på de gamla ruinerna. När vi kommer tillbaka till jollen har vinden vänt och den har blåst in under bryggan och en av de helt nya årorna är avbruten.

Nästa etapp upp till norra delen av Dominica är drygt 50 NM så vi sticker redan klockan sju på morgonen för att hinna fram i dagsljus. Som vanligt blir det riktigt bra segling mellan öarna men vindvridningar vid öarnas uddar.

Vi går till Prince Ruperts Bay vid staden Portsmouth på norra Dominica.

Ön har flera gånger drabbats hårt av orkaner och det ligger rester av ett antal fartygsvrak längs stranden mitt i staden. Några av dessa är kvar från 1979 då en orkan skadade ön svårt bara ett år efter att landet blivit självständigt.

Ön är den grönaste vi besökt och här regnar det varje dag under vårt besök.

Dominica är det minsta och fattigaste landet vi besökt. Husen i staden är i riktigt dåligt skick, och vi ser inga lyxiga hotell här. Men man verkar satsa mer på turism i mindre skala och inser värdet av miljön och naturen som är den minst exploaterade i Caribien.

På söndagskvällen deltar vi i en BBQ med steelpansmusik som hålls varje vecka och där överskottet sägs gå till att bekosta bevakning av viken och underhåll av bojar. Både enligt vår pilotbok och Hans och Anneke från holländska båten ZWIT som tipsat oss om BBQ:n har mycket hänt har de senaste åren. De som jobbar med turisterna har gått ihop och samarbetar nu. De ordnar utflykter och fixar det mesta folk behöver hjälp med. Vi deltar i en roddtur längs Indian River, en av öns 365 floder och den enda som är farbar. Eddison, vår guide berättar djur, natur och om livet på ön.

Förutom turen på floden skulle vi gärna besökt regnskogen med sina vattenfall och de kokade sjöarna mm men viken är blåsig och andra dagen kommer en vindby som är så kraftig att vår vindgenerator blåser sönder! Den varvar upp så snabbt att ett kugghjul går sönder. Därför seglar vi vidare norrut mot Guadeloupe där vi hoppas att en reservdel ska anlända från England i början på nästa vecka.

Innan vi seglar vidare hinner vi dock bjuda över Hans och Anneke samt Urban, Sanna, Robert på hemgjorda bananchips och en sundowner. De ska segla hem båten Matilda åt en annan svensk.

Första etappen, 22 NM, blir till ögruppen Iles des Saintes söder om huvudön. Nu är det lördag morgon och vi ligger helt omslutna av höga toppiga öar som är mycket torrare än Dominica bara några timmar söderut.

Har ni föresten sett att vi uppdaterat de fasta texterna längst upp på sidan och att man nu kan läsa bloggen på drygt 50 språk via Google Översätt.