Akterseglade på Grenada

När alla andra återvände till Sverige eller uppehöll sig ännu längre söderut stannade vi kvar och det har vi inte ångrat. Här är det tryggt och vänligt, det mesta går att ordna, klimatet är utmärkt, valmöjligheterna är stora vad gäller ankringsvikar och marinor, ska man vidare västerut kan resan påbörjas när som helst, och med goda väderleksprognoser är det tillräckligt nära mellan öarna för att man kan våga sig på lite seglatser i närområdet även under sommarmånaderna. Det är heller inte så dumt att lite närmare utforska ett land i den här övärlden när man väl har tagit sig hit och vi tycker att det finns väldigt mycket att upptäcka.

.

Bussystemet

Som på flera andra öar finns det effektivt system med minibussar (oftast Toyota Hiace). Bussarna är privata men knutna till de olika linjerna och har täta turer, man behöver sällan vänta mer än några minuter. De tutar och söker kontakt med alla längs vägen och om det är få passagerare händer det att de tar en extra vända, t ex in på en affärsparkering, för att ragga kunder. Dagtid är priset ca sju kronor och de lyckas få in upp till 20 personer i bussen! Vi cyklar oftast men ska vi långt eller åka när det är mörk tar vi gärna bussen.

.

.

Cykel

Har man plats i båten är det väl värt att packa med sig cyklarna. Utan våra hopfällbara cyklar hade vi inte alls varit lika rörliga. Nu kan vi ge oss iväg när vi vill, stanna till vid vår lilla grönsaksmarknad, göra en avstickare till grannviken och få motion på köpet. Vi har upplevt trafiken som smidig och hänsynsfull. Ofta stannar bilarna för att släppa fram oss fast det är de som har företräde (när hände det i Stockholm?). Vad man däremot verkligen måste se upp för är gallren till gatubrunnarna (typ färist) som ligger åt fel håll så att man skulle köra ner i springorna om man inte såg upp (eller ner förstås). Vi ger oss heller aldrig ut med cyklarna när det är mörkt eftersom vägbelysningen inte alltid är den bästa och alla bilförare inte är nyktra när de kör hem från krogen. Det gäller att komma ihåg att det är vänstertrafik – emellanåt får vi påminna varandra. När vi ö-hoppar kan det bli lite rörigt eftersom de franska öarna har högertrafik och de gamla brittiska kolonierna har vänstertrafik.

Dinge

Dingen (eller jollen) är vår livlina till land. Dingy-bryggor finns på många ställen men det kan bli trångt på ”parkeringen” när många är i land. För några dagar sedan uppmanades alla att förtöja med lång lina så fler får plats. Vår dinge är liten och långsam och har nog två små hål just nu, men den har den fördelen att den går att rulla ihop och förvara i ankarboxen under seglingarna.

.

..

.

Ekologi

Tyvärr görs inte så mycket för miljön vad vi har kunnat se. Det finns ingen sopsortering överhuvudtaget (förutom en nyligen startad insamling av ölburkar, en inte helt ovanlig fraktion…) soporna eldas upp på öppna tippar och avloppsvattnet släpps rakt ut i havet. Stora jeepar fyller gatorna, och det är klart att de behövs för att ta sig fram på de branta och ofta dåligt underhållna vägarna. Den andra sidan av myntet är att människor här har nära till naturen, man är stolta över sin natur och måna om öns djur- och växtarter. Många odlar och fiskar själva vilket gör att man märker vad som händer i naturen. Man äter mycket närproducerat och samåker ofta, de flesta bor i små hus utan uppvärmning eller nedkylning så energikonsumtionen är nog ganska låg.

Franskstudier

Vi passade på att använda det här uppehållet till att lära oss lite franska. Det kändes motiverat då vi har träffat många trevliga fransmän och franskspråkiga kanadensare och även börjat längta upp till de franska öarna med lockanda läckra ostar.

.

.

.

.

.

Grand Étang

Nationalpark med regnskog och en, enligt sägnen, bottenlös sjö som är öns vattenreservoar. Här lär det finnas en flock apor även om vi inte lyckats se några än. De kallas Mona Monkey´s och bor i regnskogens bambusnår. Under orkanen Janet och sedan Ivan dog populationen nästan ut när boträd blåste omkull. Nu håller träden på att växa upp och det ser ut som om stammen kommer att överleva.

.

.

.

.

Hash Hous Harriers

Tack vare den här föreningen (”a drinking club for people with running problems”) har vi sett mer av Grenada än om vi hade gått alla organiserade vandringsleder. Vi har klättrat, krupit, sprungit, balanserat, vadat och hasat genom regnskog, odlingslandskap, sumpmarker, utmed stränder och klippor i alla väderstreck. Efteråt är det lite av en gatufest med öl och oildown (se L och O). Genom Hashen har vi också träffat många trevliga grenadiner.

.

.

Ivan

Orkanen Ivan orsakade stor förödelse på ön 2004. Fortfarande påminner ruiner mitt inne i huvudstaden om naturens krafter. I oktober kom orkanen Tomas obehagligt nära, men vi kom undan med blotta förskräckelsen.

.

.

.

.

.

.

Journalistik

Här på ön finns fyra lokala tidningar som kommer en gång i veckan. Alla är daterade på fredagarna men kommer ofta redan på onsdagen. Den journalistiska nivån är frapperande låg, man verkar inte reflektera över gränsen mellan reklam och redaktionell text (när telebolaget Lime sponsrade en lekplats fick företaget okritiska artiklar i alla tidningarna). Långa texter med mästrande och ovederhäftiga råd om vad folk ska äta och hur man ska leva för att få ett sunt liv kan man läsa i varje nummer. Om en någorlunda ambitiös fotograf skulle få för sig att söka jobb på en av tidningarna skulle det vara en smal sak att lyfta bildjournalistiken till oanade höjder.

Karneval

Särskilt rolig var den inledande lekfulla Jab-Jab paraden.

.

.

.

.

.

.

.

.

Liming

På kvällarna är vägarna kantade av folk som sitter i grupper och kollar om något är på gång. Kanske tar man en öl och skvallrar lite grann. Det kallas för liming jag tror man kan beskriva det som utomhusfest under avspända former. I Sverige är nog de flesta bänkade framför TV:n i sin egen soffhörna, men här, där husen är små och temperaturen är perfekt när solen slutat gassa, väljer man ofta att tillbringa kvällen utomhus tillsammans med familjen och grannarna.

.

.

Mt Hartman Bay

12°00,2 N 61°45,0 W

Här fann vi vårt lilla krypin. Skyddade av korallrev och mangrovebevuxna stränder tillbringar vi regnperioden tillsammans med seglare av många nationaliteter.

.

.

.

.

.

–

Nutmeg

Grenada är en av världens största muskotnötsproducenter. Här används den inte bara som krydda utan också som naturläkemedel. Under firmanamnet Nut-Med säljs bl.a. en muskelavslappnande salva som är behaglig när nacken blivit lite stel efter en dag i kölsvinet eller masttoppen. Annars kan man alltid ta lite muskot i sin rompunch, vilket naturligtvis också kan verka avslappnande.

.

.

.

Oildown

I den här nationalrätten som tillagas i en stor gryta över öppen eld lägger man allt man råkar ha hemma, plantain, brödfrukt, kyckling, rötter av alla slag, getkött, callalooblad, gristryne och kanske lite skaldjur om andan faller på. Curry är den krydda man märker mest av. De olika ingredienserna varvas lager för lager med det som behöver längst koktid först. Vid serveringen delas grytan upp igen och man får lite från varje lager.

.

.

Plantains

De gula matbananerna steker vi och de gröna brukar vi fritera till chips. De söta dessertbananerna finns i olika former, storlekar och färger. I höst har det varit bananbrist och Fairtrade-bananer har importerats från St Vincent trots att bananer verkar växa som ogräs överallt.

.

.

..

.

Qua Qua

Vår första regnskogsutflykt vindlade sig upp till det högsta berget i nationalparken.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Rastafari

Snyggt mode, bra musik och giftfri odling, annars finns det delar i livsstilen som inte är lika kul som t.ex. droganvändning och kvinnosyn.

.

.

.

.

.

.

.

.

Sköldpaddor

Ofta ser vi stora sköldpaddor simmande i viken omkring vår båt, man får se upp så man inte landar på någonting hårt när man hoppar i för sitt morgondopp. På norra sidan av ön finns en strand med perfekta förutsättningar för äggläggning. Volontärer håller vakt så att inga sköldpaddor blir skadade, och här görs också marinbiologiska forskningsarbeten. Vi åkte upp dit en natt med förhoppningen att få se honor krypa upp, gräva gropar i sanden och lägga sina ägg. Detta hände inte den här natten men vi fick se en kull ungar krypa ner mot vattenbrynet och sedan simma iväg ut mot havet. Många faror lurar där ute, men kanske kommer några tillbaka för att lägga en ny kull om ett antal år.

Tull

Tull och immigration har kontor i flera av vikarna. Inget stressigt jobb då få båtar rör på sig under regntiden. Från i år gäller seglingstillstånden bara en månad istället för ett år men kostar fortfarande ca 200 kronor. Man kan köpa flera på en gång men vi tog en månad i taget då vi inte visste om vi skulle vara tvungna att segla ner till Trinidad. Efter tre månader var vi lite dagvilla och missade att våra visa gått ut. På det lokala kontoret blev det uppsträckning och vi fick genast cykla in till huvudkontoret, men där fick vi tre månaders förlängning utan problem. Apropå myndigheter har vi ingenstans längs hela resan fått minsta antydan om mutor eller ”konstiga avgifter” utan noggranna kvitton och tydliga regler överallt. Det är säkert lättare att komma som svensk till Grenada än som Grenadin till Sverige.

Jethro Tull

USA

Efter kuppen när Maurice Bishop (populär ledare av landet under revolutionsåren från 1979 till 1983) avrättades invaderades Grenada av USA med motiveringen att man måste försvara de amerikaner som arbetade och studerade vid universitetet. Än i dag är universitetet finansierat av USA, och vad vi har kunnat märka verkar folk mer upprörda över kuppmakarna, som släpptes för ett år sedan, än över den Amerikanska invasionen. Barack Obama är också omåttligt populär här, vilket säkert förbättrat USA:s anseende.

.

.

VHF – Cruisers morning net

Halv åtta börjar dagen med ett nätverk som ger väderleksrapport, navigationsvarningar, tips på sociala aktiviteter, möjlighet att sälja och köpa båtprylar oss seglare emellan, nya seglare välkomnas och de som ger sig av säger hej då, lokala företagare gör reklam och det finns möjlighet att be om hjälp och råd.

Lyssna!

Wisper Cow Marina i Woburn

Förutom fantastiskt trevlig personal och ägare, god mat, försäljning av hemgjord korv, bra musik och mysig atmosfär har man här en verkstad som alla är välkomna att använda. Det här blev ett favorittillhåll.

.

.

.

.

.

.

X-ningsbåtar

försöker man undvika. När de kommer in till stan varnas vi på nätet (se V ovan) så att vi kan undvika turistattraktioner den dagen.

.

.

.

.

.

.

.

.

Yoga

Rebecca på båten Passport bjöd in till yoga på bryggan två morgnar i veckan under tiden de låg här – ett bra sätt att börja dagen på.

.

.

.

.

.

.

.

.

Zverige i Grenadisk press

Inte så ofta, men ibland händer det, att man i den lokala pressen refererar till Sverige. Antingen har det handlat om företaget Züblin som äger Cruise ship-terminalen eller så skrivs det om Zlatan. Nationell identitet är inte alltid så självklar. Den mest berömda svensken bor i Italien och här beskrivs det omdebatterade företaget Züblin som svenskt, men när vi googlade på namnet fann vi att det fått uppdrag i Sverige och där refereras till som ett dansk-tyskt företag.

Züblin ville bygga ytterligare en pir för kryssningsbåtar, ett kasino och en ny trafikled genom stan. Premiärminister Tillman Thomas gillar inte spel och dobbel och Züblin hade också tänkt sig ett bidrag på en tredjedel av byggkostnaderna så projektet är nu stoppat.

Det Är en Å

och i ån är det en hel hop svettiga frisksportare. Men se, nu hoppar dom i vattenfallet också!

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Öar

Förutom Grenada består landet av Carriacou och Petite Matrinique, två mindre öar vilka också är bebodda, samt ett antal små, obebodda öar. Carriacou är sedan länge känd för sin båtbyggartradition medan Petite Martinique, enligt hörsägen, försörjt sig på smuggling. Till Carriacou seglade vi upp ett par dagar för att delta i en hash, här kommer vi att klarera ut när vi nu börjar vår resa norrut!