I söndags var det en endagskarneval i Martiniques huvudstad Fort de France. Vi låg sedan några dagar ankrade i lä av fortet, mitt i stan. Ett inslag i festligheterna var en tävling med vattenskotrar som skulle ske där vi låg så vi fick segla över till södra delen av viken, till byn Anse Mitan, och ta färjan tillbaka.
Till lunch kände vi oss lite djärva och beställde grillspett och musslor i ett stånd längs vattnet. Spettet visade sig var gjort av lever och musslorna ljumma direkt ur burken och tången hon plockade ihop maten med användes även omväxlande till att lägga rå kyckling på grillen och till att ta salladen med. Lite magknip (som nog bara var psykologisk) var det enda som drabbade oss – vi har nog blivit ganska tåliga!
Paraden bestod av grupper från öns olika byar och yrkesgrupper. Bäst gillade vi bomullsarbetarna (se videon) och de som helt klätt sig i blad från brödfruktsträdet. Roligt var också att all musik var levande, framförd av de i tåget – inga lastbilar med högtalaranläggningar.
Nu har vi seglat upp till Martinique nordligaste stad Saint Perrie för utklarering och vidare färd mot Dominica. Vi hörs!
Härlig film att bli glad av!
Vivi och jag kom hem i går kväll från Fuerteventura. Resan var avkopplande och skön, Vivi tog så bra hand om sin mamma, lagade god mat och gick på små långsamma promenader med ”damen med käppen” som jag tydligen hette där vi bodde på Oasis Dunas i Corralejo. Vivi hyrde bil en dag och vi gjorde en rolig heldagstur till öns söta byar och åt en lunch vid en svart lavasandsbeach på en strandrestaurang i byn Ajuy, färskfångade knaperstekta rödfenade fiskar med patatas arugadas med mojosås till, till efterrätt lite spanska ostar.
Vi blev förtjusta i en skivbar färskost av getmjölk som knastrade trevligt mellan tänderna och var så där lagom salt och mjuk i smaken. Det blev vår kvällsnöje varje kväll att njuta av just denna ost med frukt och se en bra film innan vi somnade efter ännu en rolig dag tillsammans.
Fin seglats till Dominica!
Helena